Jag lever, tror jag

29698077_O_1.jpg

 

Jag lever, tror jag av Christine Lundgren XXXX+

Det här är Christine Lundgrens debutroman, och vilken debut! Artonåriga Kim förlorar sin bästa vän Moa i en bilolycka och det är den händelsen som är utgångspunkten för boken. Man får följa med Kim i hennes sorgearbete, hennes relationer och helt vanliga vardagsproblem som alla tonåringar (och alla som varit tonåringar) kan känna igen sig i.

Boken är uppdelad i dagar, det vill säga antal dagar som gått sedan Moa dog och det ger en dagboksliknande känsla vilket jag gillar. En av karaktärerna runt omkring Kim är Stig; en pensionär som hon träffar om nätterna på kyrkogården. Det är nämligen bara på nätterna Kim kommer iväg till Moas grav och första natten träffar hon Stig som är där för att hälsa på sin fru. Deras relation som växer fram är bland det finaste i hela boken.

 

”Du borde studera vidare”, säger Stig när jag kommer till kyrkogården och berättar om den ljusnande framtid som är vår.

”Du menar att jag pluggat i mer än halva mitt liv och att jag ska fortsätta? Är du säker på att du inte fått en hjärnblödning?”

Stig rycker på axlarna.

”Kanske. Jag tillbringar trots allt mina nätter på en kyrkogård, så nåt fel i huvudet har jag väl.”

Jag önskar att du var min morfar, tänker jag.

 

Jag tycker oftast det är svårt att ge böcker betyg, men det är ändå något jag vill börja med (eller iallafall testa ett tag) och det här är definitivt en fyra, en stark fyra.

My heart and other black holes

DSC_0080 (2)

My heart and other black holes av Jasmine Warga

Aysel är en deprimerad sextonårig fysiknörd som vill ta livet av sig. När hon sitter på sitt extrajobb surfar hon alltid in på sidan ”smooth passages”, en hemsida där man bland annat kan hitta självmordspartners ifall man känner att man inte klarar av det själv. Där hittar hon Roman, eller FrozenRobot som han kallar sig, och de bestämmer sig för att ses.

Roman och Aysel har ingenting gemensamt, och de har väldigt olika själ att vilja ta livet av sig. Men de blir kära, och det fattar man ju att de kommer bli. Det är förutsägbart och som uppbyggt för det, speciellt med ”one spark can change everything..” på framsidan, ett citat som jag för övrigt stör mig på så otroligt för att nej, så lätt går det inte att komma ur en depression.

My heart and other black holes är en mörk berättelse, delvis en kärlekshistoria men främst tycker jag att Aysel beskriver oerhört bra hur det kan kännas att vara deprimerad. Hon berättar om något hon kallar för ”the black slug” och alla som varit deprimerade vet exakt vad det är när man läser om det. Det här är ingen upplyftande bok på något sätt, till skillnad från t.ex All the bright places så lämnas jag varken med hopp eller värme, men det är en välskriven bok med ett viktigt ämne. Tyvärr tycker jag boken faller rejält med sista ca 100 sidorna, det är där ”one spark can change everything” kommer in också. Det känns som om författaren vill lösa problemen och skriva slutet alldeles för snabbt, men den är absolut läsvärd. Dock skulle jag vilja sätta en liten triggervarning på den, om man är deprimerad eller som i mitt fall; hormon-ångest-monster, delvis pga graviditeten och dels för att jag är.. ja, jag. Det är inte en bok man ska läsa när man redan befinner sig på botten helt enkelt.

Startar läsåret med en smäll

d6e4beb0-ac88-4e94-aee0-aa2c0cf8cc35

När hundarna kommer av Jessica Schiefauer

När hundarna kommer vann Augustpriset 2015 i kategorin årets svenska barn- och ungdomsbok, och med all rätt för den är så viktig och så oerhört bra skriven.

Den handlar om att bli kär, om att gå så upp i en annan person att man nästan tappar bort sig själv. Om att äntligen hitta något som betyder, vare sig det är en person eller ett tillstånd. Om att känna tillhörighet, och göra vad som helst för att behålla den känslan. Till och med döda.

Det här är 2016 års första lästa bok för mig, men jag vet redan nu att den kommer fortsätta vara en av de bästa vad jag än läser hädanefter. Ja, den är bra. Gör dig själv en tjänst och läs.