100 Hemskaste

9789176459867.jpg

 

100 Hemskaste av Helena Dahlgren (Illustrationer: Marcus Stenberg) XXXXX

Det borde finnas en hashtag som heter #helenadahlgrenmademedoit för alla bokköp, bibliotekslån och filmtittningar som den här boken leder till. 100 Hemskaste är alltså en topp 100-lista med Helenas skräckupplevelser; mest läsupplevelser men även filmer, tv-serier och musik. För mig är det här nya upptäckter blandade med igenkänningar och återfunna kärlekar. Mats Strandberg blurbar ”En ny nördig bästa vän till alla skräckälskare!” och det är verkligen så det är. Förutom att det här är som en enda lång underbar tipslista så får jag som läsare också reda på mer om Helena som person med självbiografiska fragment här och var, jag älskar det.

Jag läser och kommer på hur länge sen det var jag såg filmen Sleepwalkers, hur bra jag också tycker att Buffy-avsnittet Hush är och nickar igenkännande så att jag nästan får nackspärr åt telefonskräck. Okänt nummer? The horror. Den här veckan har jag köpt boken Granne med döden av Alex Marwood, sett om filmen The Craft samt skrivit upp massor (menar verkligen m a s s o r) av nya boktitlar på min att-låna/köpa-lista, allt tack vare 100 Hemskaste. Den där hashtagen borde verkligen finnas.

Sommarläsning

Den här enkäten hittade jag hos Malin på Mitt bokliga liv.

1. Vilka 5 böcker bara MÅSTE hinna läsas i sommar?

IMG_20160716_110612

Våran hud, vårat blod, våra ben av John Ajvide Lindqvist, Min fantastiska väninna av Elena Ferrante, Genom paradiset på en spikmatta av Jannice Eklöf, Sannare än sant av Dan Gemeinhart och Everything, Everything av Nicola Yoon.

 

2. Vilken bok är du egentligen inte så sugen på men känner att det är dags att ta tag i?

Oj.. Jag vet inte. Jag har så lite tid att läsa nu så jag läser bara sånt som jag verkligen vill läsa, och har slutat läsa ut böcker jag tycker är tråkiga.

 

3. Var är bästa stället att läsa i sommar?

Bästa stället är alltid hammocken på mammas landställe, alltid.

 

4. Handen på hjärtat, var tror du att du faktiskt kommer att läsa någonstans?

Soffan i vardagsrummet.

 

5. Vilken bok tror du kommer bli sommarens bästa?

Ajvide!

 

6. Vilken bok borde ALLA läsa i sommar?

100 hemskaste av Helena Dahlgren, iallafall om du är det minsta skräckintresserad.

 

7. Strand eller hängmatta?

Inget av det, hammock!

 

8. Deckare eller roman?

För sommaren måste jag nog säga deckare, trots det har jag ingen som jag känner att jag vill läsa just nu..

 

9. Favoritgenre?

Deckare, kanske. Har jag nån favoritgenre? Ungdomsböcker om tonåringar som är fysiskt sjuka, psykiskt sjuka eller dör – vad kallar man den genren?

 

10. Tagga 3 andra!

Taggar bara en, kom igen Laura på Bongiloona!

Jag lever, tror jag

29698077_O_1.jpg

 

Jag lever, tror jag av Christine Lundgren XXXX+

Det här är Christine Lundgrens debutroman, och vilken debut! Artonåriga Kim förlorar sin bästa vän Moa i en bilolycka och det är den händelsen som är utgångspunkten för boken. Man får följa med Kim i hennes sorgearbete, hennes relationer och helt vanliga vardagsproblem som alla tonåringar (och alla som varit tonåringar) kan känna igen sig i.

Boken är uppdelad i dagar, det vill säga antal dagar som gått sedan Moa dog och det ger en dagboksliknande känsla vilket jag gillar. En av karaktärerna runt omkring Kim är Stig; en pensionär som hon träffar om nätterna på kyrkogården. Det är nämligen bara på nätterna Kim kommer iväg till Moas grav och första natten träffar hon Stig som är där för att hälsa på sin fru. Deras relation som växer fram är bland det finaste i hela boken.

 

”Du borde studera vidare”, säger Stig när jag kommer till kyrkogården och berättar om den ljusnande framtid som är vår.

”Du menar att jag pluggat i mer än halva mitt liv och att jag ska fortsätta? Är du säker på att du inte fått en hjärnblödning?”

Stig rycker på axlarna.

”Kanske. Jag tillbringar trots allt mina nätter på en kyrkogård, så nåt fel i huvudet har jag väl.”

Jag önskar att du var min morfar, tänker jag.

 

Jag tycker oftast det är svårt att ge böcker betyg, men det är ändå något jag vill börja med (eller iallafall testa ett tag) och det här är definitivt en fyra, en stark fyra.

Sveket vid sjön

86301.jpg

 

Hallahem – Sveket vid sjön av Susanne Trydal och Daniel Åhlin XXXX

Tilda och Torun är bortbytingar; Tilda är en vittra som bor hos människorna, Torun är en vanlig flicka som bor i staden Hallahem hos vitterfolket. Sveket vid sjön är andra delen i en trilogi. I första delen, Staden under berget, så räddar Tilda och Torun med hjälp från sina vänner staden från människornas förstörelse. I den här delen är det vitterfolket som är hotat av ett uråldrigt sällskap med rötter i kyrkan, en grupp människor som ser vitterfolket som ren ondska och gör allt för att hitta dem.

Jag läste första delen när den kom och älskade den, men andra delen är snäppet bättre. Jag gillar blandningen av vår moderna värld med nordisk mytologi med dess väsen, hur vitterfolkets städer (Hallahem är ju inte den enda staden) är uppbyggda, och jag har verkligen fastnat för karaktärerna. Men det jag kanske tycker om mest är hur många starka kvinnor som tar plats i böckerna, vi har ju dels Tilda och Torun men de omges av kvinnlig kraft i både människornas värld och i Hallahem. En speciell plats i mitt hjärta har Sigrun fått, Toruns mamma. Jag rekommenderar Hallahem-serien till alla mellanstadieungar som vill ha något spännande att läsa, men den funkar minst lika bra för 28-åringar som vill dyka in i vittrornas värld medan bebisen sover.

Ps. Tredje delen kommer ut 2017, längtar.

 

Recensionsex från Hoi förlag.